Jes 34

Dommen over Edom - det var overskriften som startet dagen i dag...

Folkeslag, kom hit og hør,
        og lytt, dere folkestammer!
        Jorden og alt som fyller den, skal høre,
        verden og alt som lever der!
     2 For Herren er harm på alle folk,
        han er vred på hele deres hær.
        Han har slått dem med bann
        og overgitt dem til å slaktes.

Virkelig hard dom ...  
"Kanskje jeg burde skrive litt om påske i stede?" tenkte jeg. Men så kom jeg på at påsken faktisk handler om dom også. Det var da Gud tok et oppgjør med synden, én gang for alle. Jeg forstår det ikke... men kan likevel ta det imot i tro.

I kap 53 skriver profeten Jesaja

 5 Men han ble såret for våre overtredelser
        og knust for våre misgjerninger.
        Straffen lå på ham for at vi skulle ha fred,
        ved hans sår har vi fått legedom.
     6 Vi fór alle vill som sauer,
        vi vendte oss hver sin vei.
        Men skylden som vi alle hadde,
        lot Herren ramme ham. 

Straffen lå på Ham for at vi skulle ha fred... Så stor kontrast til dagens åpningsord! Men så har det også hele veien vært tydelig at Guds lengsel er noe helt annet en vrede og dom.

Det er forresten en annen type dom jeg har lyst til å ta opp i dag... 
og det er min egen dom over meg selv. Den kan være ganske hard i blant. Alle "skulle, burde, måtte", alt jeg ikke får til...  

"Heller ikke jeg fordømmer deg"sa Jesus
- men kan jeg si de ordene til meg selv?

I dag vil jeg knele ned "ved korsets fot" og bare være der en stund. 

Josefina Gniste & Samuel Hector

Vid foten av Ditt kors lämnar jag Allt som jag bär Och lyfter Upp min blick Jesus det enda jag har Här i Din nåd får jag va' Bara i Dig finns det liv som Bär och leder Jesus det enda jag har Du är, förblir och står kvar Bara i Dig finns det räddning Åh, min Jesus Du vet allt vad jag behöver Du är alltid nära mig Jag får vila i Din skugga Nattens fasor skrämmer ej Vid foten av Ditt kors lämnar jag Allt som jag bär Och lyfter Upp min blick