Jeg er så takknemlig for at Gud alltid finner en vei. Han gir aldri opp. I Hans øyne er vi verdt å kjempe for, enda vi så ofte havner på ville veier...
Men jeg undrer meg også, når jeg leser alle detaljene som måtte til i disse ofrene. Her var det viktig å gjøre det på rett måte. Alt har betydning, uten at jeg kan forstå dem.
34. Presten skal ta noe av syndofferdyrets blod på fingeren og stryke det på hornene av brennofferalteret. Resten av blodet skal han helle ut ved foten av alteret. 35. Alt fettet skal han ta ut, slik som fettet på en sau tas ut når den ofres som måltidsoffer. Presten skal brenne det på alteret sammen med Herrens ildoffer. Således skal presten gjøre soning for ham og for den synd han har gjort, så han får tilgivelse.
De måtte gå til presten med sitt offer, og det var presten som fullførte oppgaven.
I dag er veien åpen for oss, takket være Jesus. Vi trenger ikke ta med oss et offer, for Jesus var selv et fullverdig offer. Jeg kan ikke forstå det - men jeg kan få tro det. Heb.4 skriver;
14. Da vi nå har en stor øversteprest som har gått gjennom himlene, Jesus, Guds Sønn, så la oss holde fast ved bekjennelsen! 15. For vi har ikke en øversteprest som ikke kan ha medlidenhet med oss i vår svakhet, men en som er prøvet i alt på samme måte som vi, men uten synd. 16. La oss derfor med frimodighet tre fram for nådens trone, så vi kan få miskunn og finne nåde som gir hjelp i rette tid.
og han fortsetter enda sterkere i Heb.10:
19. Så kan vi da, brødre, i kraft av Jesu blod med frimodighet tre inn i helligdommen. 20. Han har innviet en ny og levende vei for oss dit inn gjennom forhenget, det vil si hans jordiske legeme. 21. Når vi har så stor en prest over Guds hus, 22. så la oss tre fram med oppriktig hjerte i troens fulle visshet, med hjertet renset for vond samvittighet og legemet badet i rent vann. 23. La oss holde urokkelig fast ved bekjennelsen av vårt håp; for han som gav løftet, er trofast. 24. La oss ha omtanke for hverandre, så vi oppgløder hverandre til kjærlighet og gode gjerninger.
Det blir min takk og lovsang i dag;
Han böjde sig ner i ödmjukhet
och blev allas tjänare då.
Han tänkte aldrig på sig själv,
när han skulle dödsstraffet få,
kärleken kände ingen gräns,
när lidandets väg han fick gå.
Korset där Jesus gav sitt liv,
det är min glädje och min ära.
Korset kärlekens sköna symbol.
Det är för alltid sången i mitt liv.
Korset restes för en värld,
förlorad i mörker och nöd.
Gudasonen offret blev
och vi finner liv i hans död.
Jag ville gråta av tacksamhet,
det var mina synder han bar.
Korset där Jesus gav sitt liv,
det är min glädje och min ära.
Korset kärlekens sköna symbol.
Det är för alltid sången i mitt liv.
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar